well...

jag vet varken ut eller in just nu.
men snart är det flytt.
och ny tenta att ha ångest inför.
få klart tatueringen.
skaffa simkort.
bestämma sig om xbox-live.
och så måste jag ju ta tag i mig själv också.

kontraktet skrivet.

Nu är det officiellt, ska flytta på lördag.
Men förutsättningarna för livet fortsätter dock att förändras, lite väl snabbt för mig. Lägga sig ner och självdö, eller att slåss? Båda ligger väl i människans natur, men hur långt är man villig att gå för att försöka förändras? Eller ska man bara ge med sig och acceptera den man är, på gott och ont?
Igår var en sån där dag som började skönt, men slutade i katastrof.
Ibland går det inte att förklara på flera olika sätt, ibland kanske det inte är sanningen som är det viktiga, utan omständigheterna och konsekvenserna. Så är det säkert för andra iaf. jag analyserar väl för mycket.
Och vi vet väl alla hur det är,
hundra bra saker glöms bort på grund av en dålig.
säg tusen bra saker och en dålig till någon, och de kommer ihåg den dåliga.
Det är inte så att det är mitt fel, utan det är jag som är helt fel.

fullt ös.

flyttpackar.

tatueringen läker.

på onsdag börjar nästa delkurs.

och på lördag flyttar jag.

första psykologitentan skriven

nu är det bara att vänta på svar.

och fortsätta med flyttlasset.

fältstudien fortsätter

har för övrig fått hem en massa brev.
8/10 frankerade och 1/10 utan porto kom redan dagen efter.
sen damp det ner 1 frankerad och 2 ofrankerade dagen senare.
idag kom det ett till ofrankerat som en vänlig själ till o med skrivit på :)

så det funkar alltså.
folk är mer eller mindre hjälpsamma.
visst finns det säkert en massa folk som inte hjälper till,
men förhoppningsvis smittar det av sig. ja alltså svininfluensa och hjälpsamhet.

Fältstudie i Psykologins namn.

Idag bär det av,
jag ska se till att "glömma" 20 kuvert på tunnelbanan.
Alla kommer att ha mitt namn och adress på dem,
men bara hälften kommer att vara frankerade.

så får vi se hur många som kommer i posten,
hur många som ligger på hittegodsavdelningen,
och hur många som bara försvinner i det stora kaos som är tunnelbanan.

någon som har en gissning på hur många som återfinns?
jag gissar på att 1 kommer på posten, och 2 ligger inlämnade i nån spärr nånstans i skogen.

vi får väl se.

jag hade nog hellre studerat varför folk sätter sig som de gör på tunnelbanan,
men det hade varit för tidskrävande.

RSS 2.0